Åter ett känsligt ämne det är viktigt att prata om
BlogginläggJag önskar verkligen jag hade haft pengar att starta upp ett Fettcamp för barn och vuxna. Där man får lära sig om kosten – hur och varför och inte bara för tjockisar utan för alla som är intresserad i sin hälsa.
Vem vet, en dag kommer jag kanske vara stolt ägare till ett sånt camp. Klart det kommer innehålla träning men fokus kommer ligga på maten, så är det. Om någon som läser detta vill haka på och starta upp med mig så mejla mig –thess@lchfkostfunkar.se – så sätter vi oss och kollar hur och vad vi kan göra.”
Detta ämnet ligger mig varmt runt hjärtat då jag själv var en tjockis redan som liten. Någon gång i 5-6 årsåldern kom det som ett brev på posten, runt 1984. Det var då min övervikt kom att för mig bli påtaglig och jag förstod att jag inte var som alla dom andra. Jag var mycket tjockare, orkade inte lika mycket och jag var hungrig jämt. Men varför hade jag ju inte en aning om.
Sen i 11-årsåldern hade det gått så långt att man vara tvungen att göra något åt saken. Visst hade jag väl bantat redan då. Det var ett vanligt ord i våran familj. Men för mig så gick det inte då heller att gå runt och vara hungrig. Så mina föräldrar blev rekommenderade att jag skulle bo på sjukhus i 3 veckor och lära mig äta mindre och sen även motionera. När läkare rekommenderar något så gör man som läkaren säger. Dom har ju koll liksom, dom vet vad dom snackar om.
Jag fick leva på 600 kcal/dag i 3 veckor. Tror ni jag gick ner i vikt då? Ja, det gjorde jag ju så klart. Var jag mätt någon gång? Nej, det var jag inte men jag fick dricka hur mycket light-dricka som helst. Det var ju inga kcal i drickan och fyllde upp magsäcken. I dag har dom hittat ett effektivare sätt. Där man inte börjar skåpäta när ingen ser för man är hungrig. Kolla länken så kommer svaret. Ja, det är sant från 13 år görs det gastric bypass på barn. Detta är sättet att få bot på barnfetman? Nej, så klart. Att leva på svältkost med kaloriräknande funkade i längden. Men jag började smygäta, så det kan man ju lägga till på mitt CV – det ingen sett, har inte hänt.
Att det nu anses vara enklare att erbjuda en gastric bypass nu även till barn från 13 år gör mig så sjuk ledsen och förbannad. Vi måste operera om våra kroppar för att vi ska ”tåla” den nya kosten. Den som vi började äta för ca 30 år sen. Det lömska är inte bara fetma utan alla ”osynliga” sjukdomar som diabetes typ 2, demens och sockerberoende. Ja, listan än längre men dessa sjukdomar har först nu börjat stegra i antalet. Liksom så klart fetman som syns ju direkt. Finns ju inget som kan dölja fetma. Men en sjukdom som sitter inombords så blir det annorlunda.
Jag fick äran i vintras att skriva en debattartikel om barnfetma. ( länk ) Att det är lite av barnmisshandel. Men det är ju att misshandla sin kropp också om man är vuxen och lider av fetma. Jag anser inte att man inte ska operera bort fullt friska organ över huvud taget och framförallt inte på barn. Om barnet ångrar sig sen då? Vad händer då?
Hur kommer detta lilla barn att må om 10 år? När man i dag ser på vissa som inte kanske riktigt skött sig efter operationen ser de oftast väldigt gråa ut. Om inte kroppen tar upp maten och näringen, vart ska då näringen komma från?
Själv äter ”ofantliga” mängder smör, lite kött och ibland, ca 1-2 gånger i veckan, broccoli eller spenat för vitaminernas skull. Nej, jag har absolut ingen näringsbrist. Har kollat upp detta. Mitt blodsocker ligger runt 3.3-5,2 beroende på stress och matintag.
Vet att det är ”enklare” med en operation där man krymper magsäcken och man blir mätt. Men det är ju lite av hemligheten med denna kost. Fett mättar ju mest och man håller sig ju mätt länge.
Så innan vi ger barnen operationen kan vi testa att ge barnet vanlig mat, naturlig mat som våra kroppar är gjorda för. Inte massa tillsatser och liknande. Inte massa socker, gluten och stärkelse. Utan en bra fettkälla, en god proteinkälla och lite potatis, broccoli, blomkål, spenat eller varför inte smör stekt vitkål.
Alltså denna mat (potatis i måttlig mängd ) är ju så naturlig det kan bli och man håller sig mätt och pigg. Barnet behöver inte gå hungrig och banta utan hen äter när hen är hungrig till hen är mätt. Men viktigt är att man ska äta rikligt med fett. Fett ska vara vår största energikälla. Inte kolhydrater som vi lever på i dag. Tänk om Annika Dahlqvist och Kostdoktorn och alla vi andra som kämpar med att sprida detta rund om oss och världen. Tänk om detta är lösningen till alla folksjukdomar.
Jag skulle kunna predika i timmar om vad mitt kost betyder gjort för mig och mitt liv. Jag brinner för detta och vill verkligen att det ska nå ut till alla. Att det behöver inte vara hopplöst att gå ner i vikt. Att man kan njuta av den goda maten och ändå gå ner i vikt utan svält och hunger. Sen om det tar dig 1–5 år att gå ner i vikt är ju helt oväsentligt. Du kommer att lyckas. Ge inte bara luta dig tillbaka njut och sen löser sig resten.
🙂
Nu blir det att njuta vidare av söndagen.
Vi hörs nästa veckan igen.
Puss och kram på er.
Thess




