Warning: file_get_contents(http://graph.facebook.com/?id=https://matkarlek.nu/ibs-ordet-bakom-mangas-magbesvar/): failed to open stream: HTTP request failed! HTTP/1.1 400 Bad Request in /home/matkarle/domains/matkarlek.nu/wp-content/themes/matkarlek/single.php on line 25

IBS – ordet bakom mångas magbesvär

Blogginlägg  

 

IBS är en förkortning för det engelska ordet irritable bowel syndrome, vilket betyder irriterad tarm. Diagnosen klassas som en funktionell tarmstörning och har även namn som colon irritable eller stressmage. I Sverige tror man att ca 10-20 % av befolkningen har IBS, men långt ifrån alla med symtomen söker vård. Dubbelt så många kvinnor som män har IBS och det är vanligast i åldrarna 20-30 år.

Diagnosen ställs efter att man uteslutit andra diagnoser och samtidigt uppfyller vissa symtomkriterier. Är det en farlig diagnos? Nej, men det kan påverka livet negativt i mycket hög grad. Symtomen utgörs av avföringsrubbningar, känsla av ofullständig tarmtömning, magont och ökad gasbildning och kan varierar från lindriga till mycket svåra symtom. Diagnosen kan delas in i tre underkategorier, diarrédominant, förstoppningsdominant eller blandad form.

Varför får man IBS? Det mesta runt IBS är oklart, men det finns en hel del teorier.

 

Har man någon släktning som har sjukdomen ökar risken, så troligen kan gener spela in. Tarmmotoriken (tarmens naturliga rörelse) är förändrad vid IBS, men orsakern bakom detta är okänd. En orsak bakom symtomen skulle också kunna vara en störning i signalerna mellan magen och hjärnan. Visste ni att vi har så mycket nerver i magen att man kan säga att vi har en egen maghjärna?

Då IBS är nästan dubbelt så vanligt hos kvinnor funderar man på om hormoner kan påverka. Många kvinnor med IBS kan också märka skillnad på symtomen under olika delar av menscykeln, vilket stödjer teorin om hormoners inverkan. Ofta kopplas IBS ihop med stress. Man hör ibland att det drabbar unga högpresterande tjejer och att det då handlar om för mycket stress. Stress i kroppen är en hormonell reaktion, och de olika hormonerna i vår kropp påverkar varandra. Många uppger också att stress försämrar besvären, men att säga att de endast beror på stress, det är inte hela sanningen. 

En annan stor pusselbit är vår tarmflora. Tarmfloran består av minst 1000 olika arter och antalet är ca 10 gånger mer än vad vi har celler i kroppen. Rubbad tarmflora är vanligare hos personer med IBS och något man tror kan vara en av orsakerna till att symtomen uppkommer. För vissa uppkommer IBS efter någon typ av magsjukdom, tex magsjuka eller matförgiftning, vilket tyder på en koppling till bakteriefloran.

Låggradiga inflammationer av tarmslemmhinnan (Alltså mycket låga inflammationer, som knappt kan mätas. Ska ej förväxlas med inflammatoriska tarmsjukdomar som tex Chrons eller Ulcerös kolit.) har man också sett vid IBS. Vissa pratar om läckande tarm, att tarmens genomsläpplighet är ökad vilket skulle resultera i att främmande partiklar kommer in i vårt blod.

Teorier finns det gott om, men tydliga svar finns det tyvärr inte i dagsläget.

 

Hur behandlar man en diagnos när man inte vet orsaken? Ja, men behandlar helt enkelt symtomen, eftersom det är just symtomen som utgör sjukdomsdiagnosen. Det finns olika typer av mediciner, men också stresshantering och kostbehandling som ingår i behandlingsalternativen. Vid förstoppning kan bulkmedel användas, vid gaser kan dimetikon användas för att minska gaserna och vid stoppande mediciner användas. Inget botar, men medicinerna är till för att lindra symtomen. Läkemedel med kramplösande och lugnande effekt på magen kan också användas, tex antidepressiva mediciner. KBT (kognitiv beteendeterapi) är också något som ibland används som behandling vid IBS.

När det gäller kostbehandling har dietisterna länge fumlat med lite olika alternativ, men ingen helhetslösning har funnits. Det har ibland handlat om elimineringskost för att utesluta de livsmedel som patienten har fått ökade symtom av, men det har också handlat om råd om att utesluta vissa livsmedel som man enligt olika källor sett ökat besvären. På senare år har allt fler svenska dietister börjat arbeta med FODMAPs, som är en kostbehandling särskilt framtagen vid IBS.

Då vet ni mer om vad IBS är, men nu då? Vad kan man göra för att må bättre? Nästa veckas inlägg kommer ge er en uppdatering om det senaste gällande kostbehandling vid IBS, men fokus på just FODMAPs.

/Theres

(Visited 1 330 times, 1 visits today)
  • Recept
  • Reportage
  • Inspiration
  • Erbjudanden
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!