Kostbehandling vid IBS

”Min mage ser ut som om jag vore gravid och jag springer ständigt på toaletten. Vad jag än äter blir jag sämre.” Som dietister möter vi många patienter med IBS som på egen hand försökt experimentera med maten, men inte lyckats. Det kan vara frustrerande att bygga upp sin kost helt efter egna teorier, så därför vill vi här försöka beskriva en del av vilken forskning som finns kring kostbehandling vid IBS.

Tugga väl. Det kan kännas tjatigt, men det är en grundsten på vägen till en lugn mage. Vi stressar mycket i vårt samhälle och det påverkar också vårt ätbeteende. Att äta på stående fot gör ofta att vi äter snabbt och då inte tuggar maten ordentligt. Vi har magsyra, enzymer och galla som ska ta hand om maten vi äter. Om maten inte är tillräckligt tuggad får kroppen jobba hårdare för att bryta ner maten och dessutom blir det kanske inte helt bra ändå.

Vatten är det bästa för kroppen, och att dricka 1,5-2 liter per dag rekommenderas. En del mår bra av att dricka en stund före maten och en stund efter maten för att på så vis underlätta matsmältningen, de dricker alltså inte under själva måltiden. Koffeinhaltiga drycker som energidrycker, kaffe och svart te ger ökade besvär vid IBS och bör hållas nere. Även kolsyrade drycker och alkohol ger ökade besvär.

Sötningsmedel som slutar på –ol, så kallade sockeralkoholer, finns bland annat i tuggummi och halstabletter. Vid IBS kan dessa ställa till med ökade besvär och bör begränsas.

FODMAP är den diet som visat mest positiva resultat i forskning. Ordet kommer av en engelsk förkortning för fermenterbara, oligo- di- och monosackarider och sockeralkoholer. Fermentering betyder jäsning och de olika namnen vi just nämnde är olika kolhydrater. Behandlingen går alltså ut på att minska tarmens belastning av kolhydrater som kan jäsa. Behandlingen minskar inte ner på mängden kolhydrater i kosten, men minskar ner drastiskt på vissa typer. Kostbehandlingen inleds med en elimineringsfas för att lugna ner magen och minska på symtomen, därefter kan uteslutna livsmedel läggas tillbaka för att hitta den individuella toleransen av FODMAPs.

Probiotika är något som det pratas om en hel del. Forskning tyder på att probiotika kan minska symtomen vid IBS. Probiotika är bakterier som vi tillför till tarmen, oftast i pillerform eller tillsatt i livsmedel, och finns i en stor mängd olika varianter. Vissa innehåller endast en bakteriestam medan andra kanske innehåller 9 stammar, även antalet bakterier varierar kraftigt. De riktlinjer som finns säger att det eventuellt kan ge resultat och att man då bör testa enligt angiven dosering i minst 4 veckor.

Här kommer några konkreta fibertips:

• Vid förstoppning kan det hjälpa med 1-2 msk linfrön per dag. Trappa upp dosen under 3 veckors tid för att vänja magen. Linfrön kan användas i gröt eller fil, men även blötläggas över natten och drickas. Vissa patienter använder psylliumfrön på samma sätt, men tycker att det fungerar bättre. Magen är som baken, olika! Så testa dig fram.
• Lösliga fibrer kan hjälpa vid både diarré och förstoppning. Havregryn innehåller lösliga fibrer, men välj ej fiberberikade då de innehåller vetekli. Psylliumfröskal (även kallade psylliumhusk) är skalet av psylliumfrön och består av lösliga fibrer och kan tillsättas i drycker. Psylliumfröskal är ett sätt att tillföra lösliga fibrer och därmed ge symtomlindring vid IBS, men se upp för tillsatta sötningsmedel.
• Olösliga fibrer som finns i t.ex. spannmålsprodukter kan ge ökade besvär.

Lågkolhydratkost och IBS är något vi gärna skulle skriva om, men tyvärr finns ingen forskning om detta i nuläget. Vi har många patienter som gått över till lågkolhydratkost på grund av övervikt och diabetes och när de kommer på återbesök rapporterar de att de också blivit bättre i magen. Vi är förväntningsfulla inför framtiden då forskning inom området är på gång. Kostfonden är en oberoende forskningsfond startad av bl.a. vetenskapsjournalisten Ann Fernholm. Kostfonden vill finansiera en studie om kolhydraternas roll vid IBS, läs mer här: http://ettsotareblod.se/kostfondens-forsta-utlysning-kolhydraters-roll-vid-ibs/

Nästa inlägg kommer ta upp mer om den diet som det idag finns mest forskning kring: FODMAP. Fram till dess hoppas vi att detta inlägg har varit till hjälp för några bråkiga IBS-magar.

/Eva och Theres

Referenser

McKenzie et al. British Dietetic Association evidence-based guidelines for the dietary management of irritable bowel syndrome in adults. J Hum Nutr Diet. 25, 260–274

World Gastroenterology Organisation Global Guideline. Irritable bowel syndrome: a global perspective. April 20, 2009

Alexander C. Ford et al. American College of Gastroenterology Monograph on the Management of Irritable Bowel Syndrome and Chronic Idiopathic Constipation. Am J Gastroenterol 2014; 109:S2–S26

NICE clinical guideline 61: Irritable bowel syndrome in adults: diagnosis and management of irritable bowel syndrome in primary care. February 2015