FODMAP – Hur kan det hjälpa mig?

Vad betyder denna förkortning och hur ska den kunna lugna min mage undrar du kanske.

Fodmap är en förkortning för fermenterbara oligo-, di-, mono-sackarider och sockeralkoholer (eller på engelska: fermetable oligo-, di-, mono-saccharides and polyols). Detta gjorde dig antagligen inte mycket klokare, men snart kommer du förstå principerna till varför just denna förkortning kan komma att göra en sådan stor skillnad för din mage.

FODMAP är en kostbehandling där man tar bort vissa kolhydrater, de som är fermenterbara, som jäser i tarmen och påverkar vätskebalansen och ger de klassiska IBS-symtomen. FODMAP är ingen lågkolhydratkost även om den kraftigt begränsar vissa sorters kolhydrater.  Behandlingen kommer från Australien där man använt den de senaste femton åren. Forskning visar att behandlingen hjälper ca 75 % av personer med IBS. Titta gärna på föreläsningen om IBS och FODMAP som står under referenser i slutet av detta inlägg om du vill fördjupa dig ytterligare.

Även om vi tror att de flesta människor skulle må bättre av att i olika grad minska på kolhydraterna i kosten är det inte alla människor som vill eller kan göra det. Den forskning som finns i dagsläget om lågkolhydratkost och IBS är dock inte nog stark för att vi ska kunna använda detta som behandling. Äter du däremot en lågkolhydratkost kan FODMAP vara en viktig pusselbit till att ytterligare minska magbesvären genom att lära dig mer om vilka grönsaker, bär och nötter som fungerar bättre eller sämre för dig.

FODMAP är i nuläget den mest effektiva behandlingen vid IBS enligt den forskning som gjorts. Behandlingen minskar gaser, uppblåsthet och smärta hos de flesta. Hur snabbt man blir bättre varierar, några upplever stor förbättring inom några dagar, för andra tar det några veckor eller månader. Har man mer problem med diarré kommer förbättringen ofta snabbare än om magbesvären till större del utgörs av förstoppning. Det är viktigt att komma ihåg att IBS är en multifaktoriell diagnos vilket innebär att det inte bara är maten som påverkar hur magen mår utan även stress och ätbeteende. Har man ett högt stresspåslag kan det ta längre tid att bli bättre i magen.

Behandlingen börjar med en eliminationsfas där du under minst två veckor, men gärna sex till åtta veckor, endast äter livsmedel med så lite FODMAPs som möjligt och när magen har blivit så bra som du tror att den kan bli är det dags att börja återinföra en kategori i taget. Du börjar först med de livsmedel som kallas begränsade som ofta tolereras i mindre mängder och sedan går du över till livsmedel med högre innehåll av FODMAPs. Det är viktigt att prova att återinföra så mycket som möjligt för att kosten inte ska bli för ensidig och då flera livsmedel även är viktiga för tarmfloran. Under hela processen rekommenderas man att skriva en mat och symtomdagbok för bästa slutresultat.

FODMAP går bra att kombinera med lågkolhydratkost då lågkolhydratkosten naturligt redan har begränsat med innehåll av FODMAPs. Under eliminationsfasen behöver man dock byta ut en del livsmedel som för många personer på en lågkolhydratkost äter ofta så som blomkål, avokado, vissa nötter som mandel och cashew med mera.

FODMAP kategorierna delas upp i:

Fruktos – till exempel mango, torkad frukt, äpple, päron

Laktos – mjölksocker i vanliga mejeriprodukter

Oligosackarider (fruktaner  och galaktaner) – till exempel fiber i baljväxter, lök, nötter, kaffe och spannmål

Sockeralkoholer – ämnen som slutar på –ol som till exempel xylitol i tuggummi och halstabletter men även naturligt förekommande i blomkål, svamp och avokado

De fyra största symtomgivarna är lök, vitlök, vete och råg som de flesta med IBS reagerar på i olika grad.

Det enklaste sättet att prova om FODMAP hjälper din mage är att kontakta en dietist där du bor. Det går att få hjälp individuellt men även i grupp i så kallade IBS-skolor med FODMAP-inriktning på vårdcentralen eller primärvårdsrehab. I några landsting gäller remisskrav och då får du be din husläkare skriva remiss till dietist. På andra håll i landet som i Stockholms län där remisskrav är borttaget kan du enkelt ta kontakt med dietist på egen hand och boka in ett besök för att få hjälp med FODMAP som är en krävande men effektiv kostbehandling.

Referenser:

Föreläsning om FODMAP på youtube från Monash Universitetet i Australien där stor del av forskningen kring IBS och FODMAP äger rum. ”Beating the Bloat: the FODMAP diet & IBS” 2013 Central Clinical School public lecture.  Peter Gibson.   https://www.youtube.com/watch?t=39&v=ByszVbFBPtY

Barrett JS, Gearry RB, Muir JG, Irving PM, Rose R, et al. Dietary poorly absorbed, short-chain carbohydrates increase delivery of water and fermentable substrates to the proximal colon. Alimentary pharmacology & therapeutics. 2010; 31(8):874-82.

Barrett JS, Gibson PR. Fermentable oligosaccharides, disaccharides, monosaccharides and polyols (FODMAPs) and nonallergic food intolerance: FODMAPs or food chemicals? Therapeutic advances in gastroenterology. 2012; 5(4):261-8.

Gibson PR, Shepherd SJ. Evidence-based dietary management of functional gastrointestinal symptoms: The FODMAP approach. Journal of gastroenterology and hepatology. 2010; 25(2):252-8.

Ong DK, Mitchell SB, Barrett JS, Shepherd SJ, Irving PM, et al. Manipulation of dietary short chain carbohydrates alters the pattern of gas production and genesis of symptoms in irritable bowel syndrome. Journal of gastroenterology and hepatology. 2010; 25(8):1366-73.

Staudacher HM, Lomer MC, Anderson JL, Barrett JS, Muir JG, et al. Fermentable carbohydrate restriction reduces luminal bifidobacteria and gastrointestinal symptoms in patients with irritable bowel syndrome. The Journal of nutrition. 2012; 142(8):1510-8.

Staudacher HM, Whelan K, Irving PM, Lomer MC. Comparison of symptom response following advice for a diet low in fermentable carbohydrates (FODMAPs) versus standard dietary advice in patients with irritable bowel syndrome. Journal of human nutrition and dietetics : the official journal of the British Dietetic Association. 2011; 24(5):487-95.