Världsdiabetesdagen i lördags

I lördags var det Världsdiabetesdagen. Det är en FN-dag som uppmärksammar alla de hundratals miljoner människor i världen som lever med eller riskerar att bli sjuka i diabetes. I Sverige har ca 400 000 personer diabetes och typ 2 är vanligast, 85-90 % av alla med diabetes har typ 2. (Vid typ-2 diabetes som tidigare ofta kallades åldersdiabetes kan bukspottkörteln fortfarande producera insulin men mängden räcker inte till kroppens behov. Typ 1- diabetes är en autoimmun sjukdom som innebär att de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln angrips och förstörs vilket gör att kroppen inte kan tillverka sitt eget insulin. Brist på insulin gör att sockret stannar kvar i blodet och blodsockret höjs). Omkring 100 000 svenskar kan ha diabetes utan att veta om det. Förra året genomfördes en screening genom ett gemensamt initiativ från Karolinska Institutet och Stockholms Läns Landsting. Då fann man att ca 30 % hade odiagnostiserad typ 2-diabetes eller störd sockerbalans. Det är skrämmande.

World Diabetes Day startades 1991 och valet av datum, 14 november beror på att det var den 14 november som fysiologen Frederick Banting föddes. Frederick Banting och medicinstudenten Charles Best upptäckte insulinet 1921. Banting belönades senare med nobelpriset i fysiologi och medicin för detta.  Det internationella temat för Världsdiabetesdagen 2014-2016 är ”Healthy eating and diabetes” vilket leds av International Diabetes Federation(IDF) och dess medlemsorganisationer och engagerar miljontals människor världen över. Det är ett passande tema då man verkligen kan påverka sin diabetes med sina levnadsvanor.

Dagen uppmärksammades på olika sätt runt om i världen. I Stockholm anordnade Storstockholms Diabetesförening (SSDF) ett öppet seminarium med temat: Leva och må bra med diabetes. Dagen var uppdelad i två block. Det första blocket handlade om hur diabetesvården kan bli bättre och debattörerna var olika politiker, vårdutvecklare, vårdgivare, patienter och ledamöter i SSDF. Det andra blocket handlade om matvanor. Vi hade en paneldiskussion om bland annat kostrekommendationerna vid diabetes, fasta, lågkolhydratkost, motivation till livsstilsförändring och dolda sockerfällor i vardagsmaten.  Deltog gjorde Kerstin Brismar, professor i endokrinologi, Martin Ingvar, vice rektor på Karolinska Institutet, hjärnforskare och författare, Eva Toft, överläkare och specialistsakkunnig i endokrinologi och diabetologi, Thomas Magnusson, patient och ordförande i DiOS, landstingspolitiker i SSDF och Ann Engström, patient och så jag i rollen som dietist. Det var en intressant diskussion som antagligen hade kunnat pågå längre. Det finns som sagt mycket att säga om mat vid diabetes.

Patienter med typ – 2 diabetes är en av mina största patientgrupper.  Med rätt livsstilsförändring kan man senarelägga behovet av diabetesläkemedel och använda maten som medicin.  Jag utgår alltid från patienten, dess önskemål, övriga sjukdomsbild och tidigare erfarenheter. Syftet med kostbehandling är stabiliserat blodsocker, förbättrad metabol kontroll (oftast genom viktnedgång) och minskad risk för hjärt- kärlsjukdom.

SBU- Rapporten Mat vid Diabetes kom ut 2010 och följdes 2011 av Socialstyrelsens Kost vid Diabetes som är en vägledning till hälso- och sjukvården. I Kost vid Diabetes återfinns fyra olika koster som rekommenderas; Traditionell diabeteskost, Traditionell diabeteskost med lågt GI, Medelhavskost samt Måttlig lågkolhydratkost. Patienter som vill pröva striktare lågkolhydratkost bör informeras om hur denna typ av kost är sammansatt samt följas upp.  Jag har många patienter som med hjälp av olika former av lågkolhydratkost har gått ner i vikt, fått förbättrade värden gällande både blodsocker, blodtryck och kolesterol. Samtidigt som en del har fått minska insulindoserna och/eller tagit bort metformintabletterna  så har både fastesocker och HbA1c (långtidsocker) förbättrats drastiskt.

Jag brukar även dela ut Diabetesförbundets fina broschyr Låt dig inspireras! till mina diabetespatienter vid nybesöket.  Som ni vet finns olika inställningar till vad man kan äta och inte vid diabetes. I broschyren intervjuas sex personer som lyckats bra med sin kost, men som alla äter på olika sätt. Det kanske kan ge dig inspiration och motivation till att fundera över din egna matvanor.

Nästa vecka får ni läsa om min mamma som nyligen gjort resan från att ha kunnat diagnostiserats med typ- 2 diabetes till att vara 20 kg lättare med perfekta blodsockervärden. Missa inte det!

/Eva