Bitten Jonsson: “Sockerberoende är en hjärnsjukdom”

Aktuellt  
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

I 22 år har hon behandlat sockerberoende och kämpat för att förändra samhällets syn på vad hon menar är en folksjukdom. Matkärlek ställde 10 frågor till Bitten Jonsson, addictionspecialist, sjuksköterska och författare.

Av Anna Sandahl

Föds vi människor med olika sockerkänslighet?

– Ja, det gör vi. Vi har alla en unik biokemi, men framför allt är de tre faktorer som påverkar hur känsliga vi blir för socker: arv, medel och miljö. Om du till exempel har väldigt hög ärftlighet för beroende och utsätts för mycket exponering i unga år, kan det få förödande effekt. Just socker är något många av oss exponeras för djävulusiskt mycket redan som barn, i form av flingor, pasta, bröd och annan mjölmat. Men det är som med alkohol – alla som dricker blir inte alkoholister.

Är sockerberoende fysiskt eller psykiskt?

– Det är en hjärnsjukdom med psykiska, andliga och sociala konsekvenser. Forskning visar att socker och mjöl fungerar som en drog, precis som alkohol, nikotin och knark. Växer du upp i en psykiskt svår eller dysfunktionell miljö, är extra känslig och samtidigt utsätts för socker – då är det liksom bingo. Du blir inte beroende på grund av en trasig barndom, men det kan vara svårare att tillfriskna med sådant i bagaget.

Sockerberoende är i dagsläget inte klassat som en sjukdom. Varför är det så omtvistat bland läkare?

– Det handlar om brist på kompetens, men också om vinstintresse. Mark Gold, professor i psykiatri, har till exempel sagt att hälsogurus och bantningsexperter inte vill erkänna sjukdomen eftersom de skulle gå miste om en miljardindustri. Man säljer otroligt mycket tjänster och produkter tack vare folks sockerberoende. Sedan är många helt enkelt för lata för att läsa på. En stor del av den forskning som finns är på engelska.

Kan man behandla ett beroende på egen hand?

– Det är otroligt svårt. Många klarar det själva – tio gånger. Ett sockerberoende kan man aldrig bota, men man kan lära sig hantera det, ungefär som en nykter alkoholist.

Hur ska man göra?

– Eftersom ett sockersug ligger på hela tiden så fungerar det inte att trappa ner, man måste sluta med socker helt och hållet. Det bästa är att lägga om kosten till LCHF, eller artegen föda om man hellre vill kalla det så. Man får prova sig fram med mängderna fett, kolhydrater och protein. Det är lite som att tanka bilen – alla ska ha bränsle, men inte samma bränslemix. Någon kanske klarar quinoa, men en annan som har en förstörd kropp kanske inte bryter ner näringsämnena på samma sätt. Alla bör dock dra ner på socker, mjöl, processad mat, tillsatser och konstgjorda sötningsmedel.

Vilka är det som kommer till dig?
– De som har provat allt – flygvärdinnedieten, Viktväktarna fem gånger om, iTrim, T-Trim, K-Trim, Herbalife, gastric bypass… och insett att inget har fungerat, trots att de har lagt ut jättemycket pengar. Ofta handlar det inte bara om kosten längre. Man har även dragit på sig sådant som sköldkörtelnedsättning, diabetes, mitokondrienedsättning eller fibromyalgi.

Hur skulle du vilja att vården förändrades?
– Jag har kämpat i många år för att få behandling av sockerberoende subventionerad, men utan att lyckas. Något jag jobbar med, och skulle vilja införa på bred front, är så kallad biokemisk reparation, eller neuro-nutrient therapy. Då tittar man närmre på till exempel saltsyreproduktion, näringsupptag, om man har fått candida i magen eller fettlever. När man äter mycket kolhydrater och socker producerar kroppen mycket amylas, vilket kan leda till hyperinsulimi, alltså att kroppen har för lite enzymer. Då krävs att man gör en fettsyreanalys. Är man trött och håglös kanske man har en tunntarm som inte fungerar, för att tarmluddet skadats av gluten – eller så har man signalsubstansbrister.

Det låter mer medicinskt än beteendevetenskapligt?

– Det hänger ihop. Har du fått candida i magen på grund av socker så kan du känna ett otroligt sug och cravings, vilket inte bara påverkar magen utan även hjärnan. Då behöver man göra beteendeförändringar. Det gäller att kartlägga risksituationer och varningssignaler. Du kanske är ”duktig” hela dagen, men går förbi Pressbyrån efter jobbet och bara BONK!, trillar dit. Men det viktigaste av allt är att man som sockerberoende får hjälp i grupp. Samtalsterapi och gruppstöd är det som håller en sockerfri – stödet och peppen från likasinnade, som vet hur det känns.

Vad är nästa steg?

– Just nu håller vi på att få godkänt ett nytt diagnosinstrument för beroende, som också tar hänsyn till olika grader av bruk. Jag fortsätter med mina kurser och har även planer på en tredje bok, som fokuserar på just biokemisk reparation. Materialet har jag redan samlat på mig – nu ska jag bara sätta igång och skriva!


LÄSTIPS!

Sockerfria Kokboken Bitten Jonsson

Sockerfria kokboken74 recept utan tillsatt socker (2006)

Redan 2006 slog Bitten Jonsson och medicinjournalisten Pia Nordström sina kloka skallar ihop och tog fram en kokbok med rätter utan vitt mjöl och tillsatt socker. Boken innehåller även ett egentest för sockerberoende, tips för barnen, shoppinglista och smarta prylar.

Sockerbomben Bitten Jonsson

Sockerbomben i din hjärna – Bli fri från ditt sockerberoende (2010)

Vad gör socker med oss, och hur kan vi lära känna vår egen sockerkänslighet? Sockerbomben i din hjärna är redan en klassiker som förklarar hur våra kroppar och hjärnor reagerar på socker. Boken tar upp flera fallbeskrivningar och är en praktisk och pedagogisk handbok i att hantera och bli fri från sitt sockerberoende.

Läs mer på www.bittensaddiction.com

(Visited 6 462 times, 1 visits today)
  • Recept
  • Reportage
  • Inspiration
  • Erbjudanden
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!