Dietistens Bajsskola

Vad berättar ditt bajs?

Bajs, skit, feces, fekalier, spillning, exkrement. Det finns många ord för bajs. Jag pratar en del skitsnack med mina patienter och under IBS-skolorna som jag håller finns det ingen censur på skitsnacket.

Bajs består av vatten, bakterier, osmältbara växtfibrer och en blandning av ämnen som kroppen vill bli av med ex. medicinrester, färgämnen, kolesterol. Brun till gulbrun är den naturliga färgen på vår avföring. Det finns flera anledningar till varför den kan ändra färg. Flera av dem ofarliga, t ex att du har ätit något som rödbetor som gör avföringen mörkare eller att du tar vissa mediciner som antibiotika eller järntillskott som kan ändra färgen. Är det däremot grått, gult och flottigt eller om du har blod i avföringen bör du gå till vårdcentralen.

Hur ofta vi behöver tömma tarmen varierar från person till person. Det är normalt att tömma tarmen från 3 gånger per dag till en gång var tredje dag. Det är viktigt att vi lyssnar på kroppens signaler och tömningsreflexen. Tömningen är hos de flesta individer kopplat till när vi äter. När maten kommer till magsäcken startar massrörelser i tjocktarmen. Det gör att en del personer måste gå på toa ganska snart efter måltid. Många behöver tömma tarmen på morgonen, efter frukost, när de har varit vakna en liten stund. Om vi allt för ofta struntar i tömningsreflexen blir avföringen hårdare för mer vätska hinner sugas upp ju längre tid avföringen är kvar i tjocktarmen och detta kan leda till förstoppning. Jag tror att det är vanligt att man kanske lite alltför ofta struntar i reflexen pga stress, att man är någonstans där man inte känner ro (ex. skola, jobb, hemma hos någon annan), att toaletterna är ofräscha eller att det är långt till toaletten.

Bristolskalan

Bristolskalan är ett verktyg som togs fram av forskarna Heaton och Lewis i England 1997. Verktyget används för att bedöma avföringens konsistens och därmed tiden det har tagit för avföringen genom tarmen.

(Bild hämtat från http://distriktslakare.com/wp-content/uploads/Bristolskala-13-okt-08.pdf)

På skalan syns 7 olika typer av avföring. Om man har en bra, frisk matsmältning leder det till att avföringen har en bra mängd vätska i sig och det ger avföring numer 3 eller 4 på skalan. Vid typ 1 behöver matsmältningsrester ca 100 timmar på sig innan de kommer ut (förstoppning) och vid typ 7 runt 10 timmar (diarre).  Typ 3 och typ 4 ses som ”ideal” avföring.

Hur sitter du på toalettstolen?

Visste du att sittställningen kan göra det lättare eller svårare att tömma tarmen? Egentligen är vår upprätta ställning på toaletten inte det bästa för en enkel och smidig tarmtömning.  Ändtarmens muskler öppnas inte till fullo, det blir ett högre tryck på tarmen och vi måste krysta mer för att få ut avföringen. I de länder där man fortfarande använder huktoaletter har man mindre problem med förstoppning och tarmfickor. Man tror att det beror på att i hukpositionen så slappnar puborectalis muskeln av, det blir ett mindre tryck på tarmen och avföringen kommer enklare och snabbare ut. Vi behöver dock inte sätta oss hukande på toalettstolen eller prova andra akrobatiska övningar. Vi kan få musklerna att slappna av genom att använda en liten badrumspall under fötterna, och böja överkroppen lätt fram.

Har vi bara gaser som vi behöver bli av med kan vi sätta oss en en stund på huk, då kommer de ut enklare och obehaget minskar.

Tarmen slutar aldrig charma. Det finns mycket mer att ta upp i ämnet och det kommer så småningom. Tills dess, titta gärna efter innan du trycker på spolknappen. Ditt bajs kan berätta en del om din hälsa.

/Eva

Referenser:

Charmen med tarmen av Giulia Enders

S. J. Lewis & K. W. Heaton (1997) Stool Form Scale as a Useful Guide to Intestinal Transit Time, Scandinavian Journal of Gastroenterology, 32:9, 920-924

A Malhotra, N Shah, J Depasquale, W Baddoura, R Spira and T Recto. Use of Bristol Stool Form Scale to predict the adequacy of bowel preparation-a prospective study. Colorectal Dis. 2015 Aug 13.

http://www.nikola.nu/kvalitetsprogram/vuxen-tarm/atgarda-vuxen-tarm

http://www.nikola.nu/sites/all/files/documents/blanketter/rad_tarmtomning_0.pdf